Vad är ett HVB-hem?

Om socialtjänsten har börjat tala om en placering, eller om någon i din närhet redan bor på ett HVB-hem, kan begreppet kännas både främmande och laddat. Den här guiden förklarar vad ett HVB-hem är, vem som driver dem, vilka som placeras där och hur de skiljer sig från andra boendeformer.

Vi har skrivit den lugnt och rakt – för dig som är anhörig och vill förstå, och för dig som arbetar inom socialtjänsten och behöver ett samlat underlag.

Det viktigaste i korthet

Ett HVB-hem är ett hem inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening med ett boende. Förkortningen står för hem för vård eller boende. Personal finns på plats dygnet runt.

HVB är ett öppet boende. Personalen får inte låsa in någon, isolera eller använda fysiska tvångsåtgärder. Trygghet och struktur skapas i stället genom rutiner, relationer och behandling som anpassas till varje boendes behov.

De flesta HVB-hem drivs av privata bolag eller idéburna organisationer, men en del drivs av kommuner. Privata och idéburna huvudmän måste ha tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO), som också granskar verksamheten.

Vad regleras HVB-hemmen av?

Verksamheten regleras i första hand av socialtjänstlagen (SoL 2025:400, som trädde i kraft 1 juli 2025), tillsammans med socialtjänstförordningen (2025:468) och – när det handlar om tvångsvård – LVU (1990:52) för barn och unga eller LVM (1988:870) för vuxna med missbruksproblematik.

IVO är den myndighet som beslutar om tillstånd och utövar tillsyn. Enligt myndighetens egen beskrivning ska målgruppen för ett HVB-hem "tydligt definieras utifrån de boendes sociala problem". Det betyder att varje HVB har en avgränsad inriktning – ett hem som tar emot ungdomar med missbruksproblematik tar inte också emot vuxna utan placeringsbeslut, och så vidare.

Vem placeras på HVB?

HVB-vård kan användas för flera målgrupper. De vanligaste är:

• Barn och ungdomar med social problematik, missbruk eller normbrytande beteende
• Ensamkommande barn och unga
• Vuxna med missbruksproblematik som inte kräver tvångsvård
• I vissa fall hela familjer som placeras för utredning eller behandling

Hur långt vården varar avgörs av vårdplanen och socialnämndens uppföljning. En placering är alltid tänkt som tidsbegränsad – HVB är en behandlande miljö, inte ett permanent boende.

Vem driver HVB-hemmen?

Tre huvudmannatyper förekommer:

• Privata – aktiebolag eller andra juridiska personer som driver vården kommersiellt
• Idéburna – stiftelser och föreningar som driver vården utan vinstsyfte
• Kommunala – verksamheter som drivs i kommunens egen regi

För privata och idéburna huvudmän krävs ett tillstånd från IVO innan verksamheten får starta. Föreståndaren ska enligt socialtjänstförordningen ha relevant högskoleutbildning, erfarenhet av liknande verksamhet och vara personligt lämplig. Kommuner behöver inte tillstånd men ska anmäla verksamheten till IVO:s vård- och omsorgsregister.

Tillsyn och kvalitet

IVO genomför tillsyn av varje HVB som tar emot barn eller unga minst en gång per år. Inspektionerna kan vara föranmälda eller oanmälda. Syftet är att kontrollera att verksamheten uppfyller kraven i lag, förordning och tillstånd – och att de som bor där har det bra.

Vid brister kan IVO ställa krav på åtgärder, förbjuda viss verksamhet eller i allvarliga fall återkalla tillståndet. Tillsynsbesluten är offentliga.

HVB jämfört med andra placeringsformer

HVB är en av flera placeringsformer inom socialtjänstens vård av barn, unga och vuxna. För att förstå när HVB är rätt val behöver man känna till alternativen:

Vill du fördjupa dig i jämförelsen med SiS rekommenderar vi vår separata guide om skillnaden mellan HVB-hem och SiS-hem.

Lagrum: SoL eller LVU?

En placering på HVB kan göras enligt två olika lagrum, och det är viktigt att hålla isär dem:

• SoL (socialtjänstlagen) – frivillig vård i samförstånd med vårdnadshavare och den unge (om 15 år eller äldre).
• LVU (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga) – tvångsvård när nödvändig vård inte kan ges med samtycke. Beslutas av förvaltningsrätten efter ansökan från socialnämnden.

Samma HVB-hem kan ta emot både SoL- och LVU-placeringar. Lagrummet styr inte var någon placeras – det styr på vilken rättslig grund vården bedrivs. Vi går igenom skillnaden mer ingående i guiden om SoL- och LVU-placering.

Så går en placering till

En placering föregås alltid av en utredning. Socialtjänsten ska enligt SoL fatta beslut om att inleda utredning inom 14 dagar från en anmälan, och utredningen ska enligt huvudregeln vara klar inom fyra månader.

Vid frivillig SoL-placering krävs samtycke från vårdnadshavare (och den unge om 15+). Vid LVU lämnar socialnämnden in en ansökan till förvaltningsrätten, som fattar beslutet.

När beslut är fattat upprättas en vårdplan (mål och behov) och en genomförandeplan (hur vården praktiskt ska bedrivas). Du kan läsa mer i vår guide om hur en placering går till steg för steg.

Vad händer på ett HVB?

En vardag på ett HVB liknar i grunden en vardag i ett hem. Personalen arbetar med:

• Trygga rutiner: mat, sömn, skola eller sysselsättning
• Behandlande samtal, gruppverksamhet eller individuella program
• Stöd i kontakter med skola, vård och socialtjänst
• Förberedelser inför hemflytt eller flytt till ett mer självständigt boende

Behandlingens innehåll varierar mellan hem. Ett HVB som specialiserat sig på neuropsykiatrisk problematik arbetar annorlunda än ett som tar emot ensamkommande ungdomar eller vuxna med missbruk.

Vem betalar?

Det är placeringskommunen – alltså den socialnämnd som fattat placeringsbeslutet – som betalar vårdavgiften till HVB-hemmet. Föräldrar kan vara skyldiga att bidra till kommunens kostnad enligt socialtjänstlagen. Bidraget beräknas efter samma regler som underhållsstöd och får per förälder inte överstiga det högsta underhållsstödet.

Vi har skrivit en separat genomgång om vad ett HVB-hem kostar och vem som betalar.

Anhörigas roll under en placering

Att vara anhörig till någon som placeras väcker många känslor – oro, sorg, lättnad eller skuld. Allt är giltigt. Det går inte att förenkla bort.

Som vårdnadshavare har du rätt att vara delaktig i planeringen, att få information och – vid LVU – till ett offentligt biträde som betalas av staten. Hur långt rätten till umgänge sträcker sig regleras i LVU och beslutas av socialnämnden. Vi går igenom detta noggrant i guiden om dina rättigheter som förälder vid en placering.

Kan man överklaga?

Ja, vissa beslut kan överklagas. Vid LVU är det förvaltningsrätten som beslutar om vården. Den domen kan i sin tur överklagas till kammarrätten. Vid SoL-beslut kan ett avslag eller ett ändrat beslut överklagas till förvaltningsrätten. Tidsfristen för överklagande är som regel tre veckor från det att beslutet meddelats.

Du kan läsa mer i guiden om hur man överklagar en placering. Texten är informativ – för ditt enskilda ärende behöver du ett offentligt biträde eller juridiskt ombud.

När vården upphör

Vården enligt LVU 2 § (miljöfall) upphör senast när den unge fyller 18 år, vården enligt 3 § (beteendefall) senast vid 21 år. För att vården ska avslutas tidigare krävs att förhållandena som föranledde vården har förändrats på ett varaktigt och genomgripande sätt – ett krav som skärptes med den så kallade lex lilla hjärtat 2022.

Efter en LVU-placering finns en lagstadgad rätt och skyldighet att följa upp vården. Vi har skrivit mer om vad som händer när vården upphör.

HVB för vuxna och vid missbruk

Vuxna kan också bo på HVB – frivilligt enligt SoL eller, vid allvarligt missbruk, inom ramen för tvångsvård enligt LVM. LVM-vården bedrivs däremot i LVM-hem som drivs av SiS, inte i privata HVB. Du kan läsa mer i guiden om HVB för vuxna och missbruksvård enligt LVM.

Vad innebär det här för dig?

Om du är anhörig: en HVB-placering är allvarligt, men det är inte en straff­åtgärd. Målet är alltid att den placerade ska få förutsättningar att må bättre och komma vidare. Du har rätt att ställa frågor – varför just denna placering, vad ska uppnås, hur ska kontakten se ut?

Om du arbetar inom socialtjänsten: kunskapsbasen för en god placering finns hos Socialstyrelsen och i Kunskapsguiden, och tillsynsbesluten från IVO är offentliga.

Den här texten är allmän information, inte juridisk rådgivning. Varje situation är unik. För råd om just ditt ärende, vänd dig till socialtjänsten i din kommun eller till ett juridiskt ombud.

Läs vidare

• Skillnaden mellan HVB-hem och SiS-hem
• Skillnaden mellan SoL- och LVU-placering
• Så går en placering till — steg för steg
• Dina rättigheter som förälder vid en placering
• Kan man överklaga en placering?
• Vad kostar ett HVB-hem och vem betalar?
• Vad händer när vården upphör?
• HVB-hem för vuxna och vid missbruk